Kosten är en viktig komponent som påverkar människans hälsa och arbetsprestation. Gruppen arbetare har en dålig kosthållning vid jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Scania CV AB prioriterar sin personals hälsa samt har som målsättning att effektivisera sin produktion. Arbetet i verkstaden är beroende av att produktionspersonalen håller ett visst tempo och koncentration. Det är följaktligen viktigt att arbetarna är välmående och får i sig ett gott näringsintag på regelbundna tider.Syftet är att kartlägga måltidsordning och kostkvalitet, gällande frukt, grönsaker och Tomma kalorier hos Scanias produktionspersonal i transmissionsverkstaden.

Syftet med studien var att granska Vår kokbok för att se om det skett några förändringar över tid, i relation till rekommendationer om hållbara matval. Hållbar utveckling handlar om hur vi kan tillfredställa våra behov utan att riskera kommande generationers. I denna fråga har matvanor och konsumtion fått allt större betydelse. Detta eftersom dessa står för en stor del av utsläppen och klimatpåverkan samtidigt som det är något varje individ kan vara med och påverka. En betydelsefull kanal för förmedling av hållbara matval kan således vara kokböcker som genom sitt budskap kan inspirera läsaren och därmed påverka dennes beteende.

Kritiskt sjuka patienter riskerar att utveckla malnutrition och ska erhålla nutritionsstöd i form av enteral nutrition (EN) och parenteral nutrition (PN). Trots att flödesscheman för EN används på många intensivvårdsavdelningar får patienter sällan 100 % av ordinerat kaloribehov. Syftet med denna studie var att utvärdera införandet av flödesschema för enteral nutrition på en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning (NIVA). Som metod valdes en retrospektiv, kvantitativ studie. En granskning av journaldata från förgruppen (n =28), fem månader innan införandet av flödesschemat och data ifrån eftergruppen (n =20), fem månader efter införandet av flödesschemat har gjorts.

Kritiskt sjuka patienter riskerar att utveckla malnutrition och ska erhålla nutritionsstöd i form av enteral nutrition (EN) och parenteral nutrition (PN). Trots att flödesscheman för EN används på många intensivvårdsavdelningar får patienter sällan 100 % av ordinerat kaloribehov. Syftet med denna studie var att utvärdera införandet av flödesschema för enteral nutrition på en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning (NIVA). Som metod valdes en retrospektiv, kvantitativ studie. En granskning av journaldata från förgruppen (n =28), fem månader innan införandet av flödesschemat och data ifrån eftergruppen (n =20), fem månader efter införandet av flödesschemat har gjorts.

Den här uppsatsen undersöker hur man kan skapa mer liv i en stadskärna som blir tom vid olika tillfällen. Hur ska man strukturera innehållet i gatorna för att stadslivet inte ska dö ut helt under en dag?.

Texten är en utgångspunkt till mitt examensarbete, i vilket jag vill efterforska det betydelselösa, se det relevanta i det irrelevanta. Undersöka vad och varför vi värderar vissa saker. Försöka förklara begreppet minusvärde. Genom att belysa dess värde, vill jag förstå mer om hur och varför vi värdesätter olika prestationer och situationer. Lyfta fram dom tomma ytorna..

Enligt en studie från livsmedelsverket äter den genomsnittliga svensken alldeles för dåligt. Godis, läsk, kakor och bullar utgör ungefär femton procent av det dagliga energiintaget. Den stora boven är tillsatt socker, som inte bara finns i godis och bullar, utan även i t.e.x. färdiglagade maträtter och bacon. Fika är en tradition som är central i svensk kultur, och det finns nog inte en enda svensk som aldrig fikat.

SammanfattningSydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige är det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket får till effekt att befolkningen flyttar från landsbygd till städer. Detta innebär att antalet invånare på mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mängden tomma förvaltningsfastigheter ökar. Hedemorabostäder är exempel på ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler.Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker ställer sig till att låna ut pengar till en förvaltningsfastighet på mindre orter och om en högre risk är kopplat till detta. Vi har även undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse då en vakans uppstår i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov på tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestående värdeminskning då en fastighet står tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning på tomma förvaltningsfastigheter.Metoden som valts för denna uppsats är av kvalitativ art där öppna individuella intervjuer har använts för att få en bättre förståelse för problemet.Då området vi valt att undersöka är relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori där tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att användas i analysen.

Nutrition är en viktig och central del av människans liv. När man inte får i sig tillräcklig mängd näring kan det få allvarliga följder så som malnutrition, ett tillstånd som ofta sätts i samband med trycksår. Trycksår orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de som drabbas och har därigenom påverkan på deras livskvalitet. Syftet med studien var därför att söka evidens för betydelsen av näringstillskott för läkningen av trycksår. Evidensstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar.

development. 3 KLIMATSMART MAT OCH HÄLSA I SKOLAN EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRÅN HÅLLBARHETS- SAMT MILJÖMÄSSIGA OCH HÄLSOMÄSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRÅN MALMÖ STAD GALINA PREMOVSKA Premovska, G. Klimatsmart mat och hälsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhälsovetenskap 15 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde folkhälsovetenskap, 2011. SAMMANFATTNING Syftet med denna empiriska intervjustudie är att undersöka personalens kunskaper om och användandet av Ät S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.

Samtidigt som människor blir mer hälsomedvetna ökar konsumtionen av läsk, cider och sockerberikat flaskvatten. Sockerrika drycker är ett dåligt alternativ för barn, eftersom drycken endast består av Tomma kalorier och ofta har ett lågt pH-värde, som kan påverka barns tandhälsa negativt.  Syftet med den här studien var att utveckla ett flaskvatten som barn tycker om och som inte påverkar barns hälsa negativt. Barnen påverkas av vad föräldrarna äter och dricker, därför undersöktes även hur föräldrarna ser på familjens val av måltidsdrycker. Studien inleddes med en mindre undersökning av den svenska och internationella marknaden för flaskvatten, avsett för barn. Baserat på dessa insikter och i samråd med uppdragsgivaren Malmberg Original Water AB utvecklades några olika varianter av flaskvatten riktade mot barn.

The main reason for doing this kind ofproject was to find out if it was possible to make a relatively advanced application with user friendly tools. We tested the software MIT App Inventor, and the ability to create a useful application for people who wants to get an overview of their energy intake.During the process we found out that it was possible, but minor setbacks occurred. The main idea of our vision; to make a calculator and a registry with different kinds of food and their amount of calories, was completed quite easily. Later on, design alternatives and more advanced functions were not possible for us to make.This might have been because of the short amount of time the project was given, but also, and more likely, because the software did not contain that kind of advanced functions. Even if there were factors that held creativity back, the basic idea was possible to form..

Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet.

Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet. Beträffande framtida inriktning samarbetar näringslivsenheten i Ronneby Kommun med Ronneby Handels- och Intresseförening i syfte att skapa en tjänst som centrumledare, vilken skulle analysera handelsutbudet samt hitta eventuella områden som behöver förstärkas. ABRI spelade en viktig roll vid lokaliseringen av detaljhandelsföretagen i det nya köpcentrumet Handelsbyn Futurum i Bräkne-Hoby.

Denna uppsats undersöker effekterna av första generationens biobränslen, såsom bioetanol och biodiesel, på jordbruksprodukters prisnivåer både inom länder och internationellt ? samt dessa prisers vidare påverkan på svält i utvecklingsländer. En enkel sektormodell för utbud och efterfrågan, uppdelad i tre delmarknader, utnyttjas först för att illustrera och förklara biobränslens grundläggande kvalitativa priseffekter på jordbruksmarknader. Andra forskningsstudiers och modellers kvantitativa uppskattningar av samma skeenden granskas och vidareutvecklas. Den relativa andel hos senare tids prisstegringar (den så kallade ?matkrisen?), vilken kan tillskrivas biobränslens effekter, skattas med försiktighet: min uppskattning blir att i storleksordningen 10 procent av de samtida prisökningarna beror på biobränslen, med viss variation för enskilda produkter.